Nihongo time!
Nu har skolan äntligen börjat.
Men det har hänt lite dem senaste dagarna, vi har som sagt fått en lägenhet vilket var bra men dock så fick vi inga möbler, ingen spis, inget kylskåp, ingenting... eller jo vi fick en AC vilket kommer komma till nytta så arigato för det. Men allt annat som är nödvändigt har vi varit tvungna att köpa, och det är inte så lätt att hitta allt som man vill ha och även försöka komunicera med en försäljare som inte kan mer en 3 ord engelska... Men vi fick det gjort.
I tisdags så åkte jag, David och en till student från sverige till en El-butik med en av skolans lärare, (dock fick vi aldrig hans namn och vi har träffat han varje dag, så det börjar bli pinsamt, vi har gått förbi det stadium då man kan fråga "vad hette du nu igen" med ett litet leende... får se hur det utspelar sig =)) Iallafall så var vi där för att köpa lampor till lägenheten samt en spis. Vi hittade lampor för ca 5.000yen (250kr) styck och vi köpte 3 dvs en till varje rum i lägenheten. Spisen kostade ca 20.000yen (1000kr). Den har en liten ugn för fisk och 2 stekplattor och allt drivs på gas.
När vi var klara i den butiken och slängt in allt i bilen så var det dags att köpa det viktigaste, dvs futonen. En futon är en madrass som man sover på försåss. Med ett jätte mysigt täcke och en hård kudde så sover man iallafall som en Japan =). Och tvärs över gatan så fanns denna butik eller rättare sagt köpcenter. Ett futon set med lakan (som man trär runt hela madrassen), täcke och kudde kostade ca 20.000yen och när man väl skulle betala så hade dem 3 personer som slog in allt i en fin liten(stor) väska som man kunda bära runt smidigt.
På onsdagen så hade vi tyvärr ingen hjälp, men vi behövde fortfarande en hel del saker till lägenheten och det ända vi kunde göra då var "go exploring"! Vi vekla ut en karta och gick åt ett håll på jakt efter ennu en el-butik, då vi kunde köpa ett kylskåp, dammsugare, vattenkokare (till nudlar) och självklart en riskokare!... efter att ha gått någon timme och inte hittat någon sådan butik så var det dags att slita ut kartan och ta sig en titt och se almänt vilsen ut. Och det lönade sig, efter ett tag så kom det fram en tjej(rikitigt söt) som frågade ifall vi behöde hjälp, och både jag och David blev helt ställda, inte för att hon erbjud sig att hjälpa oss utan för att hon pratade bättre engelska än oss.
Vi fick instruktioner om att det skulle finnas en stor el-butik en bit bort och vi tackade för oss och traskade vidare... Till slut hittade vi det. Dem hade allt man kunde tänka sig en el-butik i Japan ska ha, från diskmaskiner till nästrimmare, och självklart allt som vi letade efter.
Problemet nu var att få kylskåpet hemkört, men vi tog kontakt med en gullig liten försäljare(tjej!) och frågade ifall hon kunde engelska, men det kunde hon inte (suprising?). Hon sprang iväg på jaktefter någon som kunde,och hon tog fram sin walkietalke och tog kontakt med hela butiken och alla dess avdelningar. Efter någon minut så kom det fram en försäljare och sa hello, mycket mer än så kunde han inte men vi kämpade på och fick fram det mesta på det språk som man tydligen pratar när man inte kan japanska, dvs eng-gest-panska vilket är en blandning på basic english,mycket flaxande med armarna och fötter och så klart lite så mycket japanska som man bara kan. Men allt slutade bra och vi fick det vi ville och det var en rolig erfarenhet.
Idag var första dagen i skolan då dem gick igenom allt, och så klart på japanska. Men som tur var så kunde en av lärarna engelska, så vi fick en kort översättning på det mesta som sa`s.
Jag och David ska försöka fixa internet till våran lägenhet imorrn eller på måndag så vet inte när jag skriver nästa inlägg, men då kommer det upp lite bilder som vi tyvärr inte fick med oss idag..
Våran adress, ifall någon har nån nytta av den så, varsegod... =)
Regidence 28, #203, 1-5-18, tsuchitoi aoba-ku, Sendai 980-0065 Japan.
Men det har hänt lite dem senaste dagarna, vi har som sagt fått en lägenhet vilket var bra men dock så fick vi inga möbler, ingen spis, inget kylskåp, ingenting... eller jo vi fick en AC vilket kommer komma till nytta så arigato för det. Men allt annat som är nödvändigt har vi varit tvungna att köpa, och det är inte så lätt att hitta allt som man vill ha och även försöka komunicera med en försäljare som inte kan mer en 3 ord engelska... Men vi fick det gjort.
I tisdags så åkte jag, David och en till student från sverige till en El-butik med en av skolans lärare, (dock fick vi aldrig hans namn och vi har träffat han varje dag, så det börjar bli pinsamt, vi har gått förbi det stadium då man kan fråga "vad hette du nu igen" med ett litet leende... får se hur det utspelar sig =)) Iallafall så var vi där för att köpa lampor till lägenheten samt en spis. Vi hittade lampor för ca 5.000yen (250kr) styck och vi köpte 3 dvs en till varje rum i lägenheten. Spisen kostade ca 20.000yen (1000kr). Den har en liten ugn för fisk och 2 stekplattor och allt drivs på gas.
När vi var klara i den butiken och slängt in allt i bilen så var det dags att köpa det viktigaste, dvs futonen. En futon är en madrass som man sover på försåss. Med ett jätte mysigt täcke och en hård kudde så sover man iallafall som en Japan =). Och tvärs över gatan så fanns denna butik eller rättare sagt köpcenter. Ett futon set med lakan (som man trär runt hela madrassen), täcke och kudde kostade ca 20.000yen och när man väl skulle betala så hade dem 3 personer som slog in allt i en fin liten(stor) väska som man kunda bära runt smidigt.
På onsdagen så hade vi tyvärr ingen hjälp, men vi behövde fortfarande en hel del saker till lägenheten och det ända vi kunde göra då var "go exploring"! Vi vekla ut en karta och gick åt ett håll på jakt efter ennu en el-butik, då vi kunde köpa ett kylskåp, dammsugare, vattenkokare (till nudlar) och självklart en riskokare!... efter att ha gått någon timme och inte hittat någon sådan butik så var det dags att slita ut kartan och ta sig en titt och se almänt vilsen ut. Och det lönade sig, efter ett tag så kom det fram en tjej(rikitigt söt) som frågade ifall vi behöde hjälp, och både jag och David blev helt ställda, inte för att hon erbjud sig att hjälpa oss utan för att hon pratade bättre engelska än oss.
Vi fick instruktioner om att det skulle finnas en stor el-butik en bit bort och vi tackade för oss och traskade vidare... Till slut hittade vi det. Dem hade allt man kunde tänka sig en el-butik i Japan ska ha, från diskmaskiner till nästrimmare, och självklart allt som vi letade efter.
Problemet nu var att få kylskåpet hemkört, men vi tog kontakt med en gullig liten försäljare(tjej!) och frågade ifall hon kunde engelska, men det kunde hon inte (suprising?). Hon sprang iväg på jaktefter någon som kunde,och hon tog fram sin walkietalke och tog kontakt med hela butiken och alla dess avdelningar. Efter någon minut så kom det fram en försäljare och sa hello, mycket mer än så kunde han inte men vi kämpade på och fick fram det mesta på det språk som man tydligen pratar när man inte kan japanska, dvs eng-gest-panska vilket är en blandning på basic english,mycket flaxande med armarna och fötter och så klart lite så mycket japanska som man bara kan. Men allt slutade bra och vi fick det vi ville och det var en rolig erfarenhet.
Idag var första dagen i skolan då dem gick igenom allt, och så klart på japanska. Men som tur var så kunde en av lärarna engelska, så vi fick en kort översättning på det mesta som sa`s.
Jag och David ska försöka fixa internet till våran lägenhet imorrn eller på måndag så vet inte när jag skriver nästa inlägg, men då kommer det upp lite bilder som vi tyvärr inte fick med oss idag..
Våran adress, ifall någon har nån nytta av den så, varsegod... =)
Regidence 28, #203, 1-5-18, tsuchitoi aoba-ku, Sendai 980-0065 Japan.
Kommentarer
Postat av: Lasse
Låter som ni har fullt upp! har inte hunnit läsa er blogg pga krånglande internet!!
men i allafall ställer sig frågan: Släppte ni bara den lilla japanskan som kunde bra engelska, ni kunde väl åtminstone frågat om telefonnumret!!!
SKÄRPNING!!!
Lasse
Trackback